Motivation... eller gärna en hustomte på gården !

Jag börjar morgonen med keso, annanas och hackade grönsaker... 
kanske jag kan äta och orka göra någonting ändå efteråt.
För jag har "blivit sån" att om jag äter och ska försöka "arbeta" dvs böja ihop mig, gå rask takt eller annan lite tygre fysisk aktivitet... så får jag så blodsockerfall...
Då är det bara att jag går och sätter mig...i bästa fall...
annars blir det att lägga sig.
Nu för tiden går det bästa att göra som jakthunden dvs. "jaga på tom mage"   :-/
 
Inte bra påstår både faktaböcker och folk som vet.
Så nu ska jag prova att äta grönt även till frukost.
Jo, det är gott,
jag har ätit det förut...
och går jag ner i vikt...så GÖR det ingenting!!! :-P
 
Men det är alltid lite besvärligare...tar alltid lite mera tid...
och konstigt nog, 
så har jag haft en ständig kamp mot tiden... den sista tiden.
De sista åren kanske...
kanske hela mitt liv, vad vet jag???
 
Jag verkligen älskar våra fyra årstider.
All förändring ute och inne...
Men ibland så har jag tänkt, att det kanske skulle vara enklare för mig,
om det bara vore en eller högst två årstider.
Så jag hann med, så att säga.
För nu hinner jag ju inte längta efter att få julpynta ... jag som verkligen älskar både att göra det och att ha det framme...
 
Men nu så har vi fyra årstider...
och det är bara att hänga med, vare sig jag vill eller inte. ;-)
I år är jag sen med hösten...
varför har jag inte fattat att det är höst på gång?
Nu ska jag ju ställa fram alla höstfärgade ljuslyktor och dukar och kuddar ton i ton.
Vad har hänt med mig?
 
Ja.. jag har känt mig slut,
uttömd både till kropp och själ...
sista året har varit tufft på många sätt och vis...
jag har inte sovit bra..
inte kunnat, inte velat sova, trots att jag VET att jag måste.
 
Men utan bra och mycke sömn, så ökar stressen i kroppen...
och det har jag känt.
Jag som egentligen älskar alla mina göromål,
har bara velat smita ifrån dem. :-(
 
Jo, jag vet att jag har så mycket att vara tacksam över.
Och jag försöker vara tacksam!!!
Men det kan vara tungt ändå...
att varje steg mina fötter tar...smärtar som om jag inte hade ett helt ben i fötterna,
att ögonlocken vill falla igen fast jag nyss har stigit upp,
att armarna värker...det är ju med dem, jag både ska ha roligt och göra sånt som man bör.
 
Och då kommer vi till den frågan;
Nu förtiden, så säger alla...
Du behöver inte städa, torka fönstren, byta gardiner...
men tänk om det ger mig en glädje, TROTS att det är jobbigt för min kropp...???
Jag vill ju att det ska spela roll om jag gör det eller inte.
Jag vill ju det ska vara någon mening med det!
 
Dagens budskap om hemmets sysslor,
tror jag inte gynnar någon.
För om det inte spelar någon roll, att man inget gjort,
då spelar det ju ingen roll om man har gjort det heller...
och då har man ju riktigt ont helt förgäves!!! 
 
Så från och med nu,
så ska jag försöka höja statusen på hemmasysslor!
Man kan ju kalla det heminredning om man vill,
eller home make over...
men huvudsaken är för mig, att det känns meningsfullt att göra hushållssysslor...
vare sig det är ute eller inne..
för annars blir det att söka hemtjänsten...
för motivationen måste få vara ...    att det spelar roll...
 
 

Till Minne av ...

 
Idag är en speciell dag ....
för många, på många olika sätt.
 
 
 
*
 
Idag ska vi ta farväl av en gammal vän!
Det känns bra att få delta!
Vila i frid! 
 

GODMORGON TILL MIG SJÄLV!

Jag har börjat somna tidigare på kvällarna eller ska jag kalla det nätterna.
Förut så ville jag ha min tysta samlade stund på kvällen,
men nu, efter mycken möda och stort besvär,
så håller jag visst på att lyckas att ta den på morgonen.
 
Idag ska jag försöka påbörja mitt skrivkursuppdrag...
 
 
... det känns både roligt och motigt.. 
jag vet , det är som en tröskel som jag ska ta mig över!
Tur vi har kvar alla trösklar i huset,
så jag har tränat hela tiden!
// ha en bra dag! :-)

TILLBAKA I SKOLAN!

Vilken skola spelar ingen roll....det kunde ha varit grundskolan eller en dansskola... det är ändå samma roller...
som man tar ... som man hade förut... som man inte kan ändra på eftersom det är såååååå inrotat i genenerna.
 
Det kändes hårt ett tag,
när jag insåg att jag skulle nog aldrig komma mig ur "skolans roller"... att de kommer att leva kvar
och härska länge än...
 
 

OCH PÅ TREDJE DAGEN...

Ja  då är det söndag och sista dagen på den här kurshelgen...
nå vad har det gett mig, vad har jag lärt mig ??

ja, jag har fått prova på YinYoga... 
spännande för mitt inre och yttre...
men det resulterade ändå i att jag har beställt nu på morgonen ett paket med dvd och instruktioner.
 
:-)
 
 
Ja, nu svepar jag kaffet och iväg... ska hämta upp Emma...
mot stan och sista dagen...
Och jag jämför mig med bilden av Piteälven...
ibland vitvågor,
ibland stilla blank.
 
Jag säger till mig själv: -  Håll dig lugn!   

SANDEN SOM RINNER UNDAN...

Att gå i sand kan ibland kännas som om man tappar fotfästet!
Man har en massa motstånd,
och inte går det fort...
 
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   
 

DAG 2

Det känns som en hjärtlig grupp!
Det ska nog bli bra det här...så bra som det bara kan bli!
 
Jag känner mig ganska trött i huvud och ögon efter igår,
kunde inte som vanligt somna direkt jag kom hem.
Men det känns bra. Det känns tryggt!
Men oj vad jag längtar efter att få börja skriva ...
Få? Ja det är väl ingen som hindrar mig?
Nej, det är ju det hela tiden...
Det är bara mig själv, som hindrar mig.
Men nu, när jag har kursens stoppdatum som jag rätta mig efter,
då ger jag mig själv lov att sätta mig och skriva,
närhelst jag kan behöva.
 
Människan är komplicerad... och inte minst jag ... :-)
 
Nej, nu måste jag skynda mig.
Jag har bilen på tomgång här utanför huset.
Det var ett tjockt lager med is på rutorna nu på morgonen.
 
Det är en klar, vacker morgon.
Hundarna undrar nog vart jag ska,
de är inte vana att jag stiger upp och åker iväg så här tidigt på morgonen.
 
Men jag hinner ge dem frukost och brygga mig en kopp kaffe...
snart är det fika på Medlefors,
frukosten får vänta tills dess... :-)
 
Nu bär det iväg för ytterligare en dag tillsammans med skrivgruppen....
och det känns bra i hjärtat! :-)
 
 
 
 

SKRIV FÖR HÄLSA!

Ja då börjar det...
än en gång får jag chansen att gå en skrivkurs på Medlefors i Skellefteå.
Jag väntar på att Emma ska hämta upp mig, så ska vi åka dit...
känns spännande, men ändå tryggare än för 8 år sen, 
när jag åkte dit ensam och inte visste vilka eller vad som skulle hända.
 
Nu är det ju förmodligen ett nytt koncept , 
det är ju nya handledare, deltagare osv.
Men ändå...
jag har ju varit i lokalerna, skrivit lite sen dess osv.
Det känns bra!
Det ska bli sååå kul att komma igång! 
 
 
 
 
Ha en bra dag alla!
Jag ska försöka uppdatera var och varannan dag! // :-)
RSS 2.0